U Should Know Better

Gick och la mig halv fyra inatt. Jag kunde helt enkelt inte slita mig från Grey's anatomy, eller rättare sagt, jag kunde inte slita mig från dr. Shepard. Det har gått för långt nu. Det är värre än min crush på Zac Efron, och då kära vänner vet ni hur allvarligt det är! Dessutom är han en karaktär i en tv-serie. Jag har kollat klart på fjärde säsongen och har inte den femte, men för att ha tid att plugga har jag bestämt mig för att inte köpa den säsongen förän jullovet. Ångest.
De hade för övrigt en patient som hade en dubbelhaka som fick mig att tänka på julskinka.
En gammal, ganska tjock man får mig att tänka på julskinka.
Kul.

Ett stort steg för familjen Persson

Som sagt, idag har familjen Persson klivit in i det moderna livet på riktigt. Pappa har idag var och köpt en LED- tv, hade vi haft en LCD- tv innan eller iallafall en från 2000- talet hade inte detta varit något speciellt. Men så är inte fallet, den tv vi har haft fram tills idag är lika gammal som jag, alltså arton och i princip antik. Ett faktum min far inte riktigt kan erkänna, han försvarar det istället med att "Det är väl inget fel på den. Den funkar ju." Ja, man får fram en bild på den men det är i princip allt som funkar på den. Ljudet vrids på något konstigt sätt så det låter som spökhistoriestund, om ni förstår vad jag menar. Hela bilden syns dessutom inte och någon dosa har vi inte haft till den på flera år. Men som sagt, den funkar.

Samma sak var det när pappa köpte en ny bil. Vi hade en röd volvo 940 som var ungefär 11 år när han bytte ut den. Denna bil hade ingen AC, den hade inte ens en stereo. Bägaren rann över för mig när vi åkte hem från kusten och jag fick sitta i mitten i baksätet samtidigt som vi hade nedvevade rutor. Konsekvensen var en vagel i ögat. Kul! När jag sa till honom att det faktiskt var dags att byta bil sa han "Men det är väl inget fel på den. Den fungerar ju!" Och som sagt, den funkade. Men hur mycket delar behöver funka på ett gammal skrot?
Kanske är det från pappa jag har fått ångesten av förändringar. Jag vet inte...?

Helgens konstaterande

1. Jörgen Jönsson är den mest rödhåriga jag har sett.
Jag var på Färjestad- Frölunda i lördags och på färjestads avbytarbänk stod Jörgen Jönsson med sitt fantastiskt röda och krulliga hår. Bara detta var underhållning. Bredvid honom stod Rickard Wallin, att kunna koncentrera sig på det som hände på isen i stället för honom var en match i sig.

2. Grey's Anatomy är en fantastisk serie.
Följde inte med mina vänner på Johnossi i fredags, trots att de skulle vara roliga att se. Istället stannade jag hemma och lånade ett par säsonger Grey's Anatomy av min kusin. Under kvällen lyckades jag se hela första säsongen och efter det var det konstaterat, det är en fantastisk serie.

3. Om min man kommer vara som Dr. Shepard är jag nöjd.
Konsekvensen av att ägna i princip hela sin helg till denna serie är att man anser att Dr. Shepard är den perfekta mannen. Jag berättade detta för mina vänner idag och vi kom fram till att jag förmodligen inte kommer tycka detta när jag har tittat färdigt på serien. Då kommer jag förmodligen återgå till mitt vanliga jag och tråna efter Joel Kinnaman. Ingen räddar dock liv så bra som Dr. Shepard.

4. Patrik är pigg.
Ja, Patrik är alltså pigg. När Linnéa inte var med och åt igår frågade mamma och pappa vart hon var, enligt Patrik var hon hemma och hade fortfarade inte vaknat. Klockan var då två. Mamma sa senare till mig att "Patrik, han är väldigt pigg, han." Jag skulle själv inte säga att Patrik är speciellt pigg men Patrik är mycket enligt min mamma: "Patrik är väldigt snäll" och kära vänner, det ska ni veta att "Patrik, han är väldigt lugn, han."

Why don't you get a job?

Tittade på början av programmet "Om alla invandrarna lämnar landet", en dokumetär om människor i Storbritannien som anser att invandrare har tagit deras jobb och ansåg att de hade haft ett jobb om inte invandrarna hade funnits i deras stad. Jag blev riktigt upprörd när jag såg på det och fick gå ifrån tvn. I dokumentären skulle de arbetslösa få prova på att jobba på några av de ställen som invandrarna jobbade på, och sa att de skulle ta det på väldigt stort ansvar. Första dagen på jobbet kommer två av tre killar 30 minuter för sent och har ursäkter som "Mitt spädbarn somnade inte inatt" varav arbetsledaren sa att det inte var en speciellt bra ursäkt, killen säger då "jag kan inte hjälpa att mitt barn skriker", den tredje killen kom inte ens. Han skickade dock ett sms runt tolvtiden natten innan där det stod att han precis hade kommit hem och att han måddee ganska dåligt. De tog jobbet på allvar, alltså.
Jag blir så otroligt trött på de människor som säger att invandrarna "tar" deras jobb. Vissa arbetslösa anstränger sig inte ens för att skaffa ett jobb, utan använder det bara som en ursäkt för att slippa söka. Vissa har nog förväntat sig att de inte behöver offra något för ett jobb, de vägrar flytta på dig. Bor man då i en liten stad är det nog ett krav att man flyttar på sig för att lyckas få ett jobb. Sedan finns det ju givetvis de som verkligen försöker skaffa sig ett jobb, och som inte skyller på alla andra, det är inte dem jag skäller på.
Invandrare har förmodligen haft det svårt i sitt hemland och vill förmodligen också kunna försörja sig, precis som alla andra, borde de inte få göra det då utan att känna skuld?